3 minuter läsning

Psykisk ohälsa är ett växande problem i Sverige och även i många andra rika länder. I spåren av detta finner vi också ett växande missbruk av såväl legala som illegala droger.

Det här är den första av mina artiklar om “Ojämlikhetens pris”. Ojämlikheten har nämligen stor betydelse för många av de ofta negativa eller skadliga problem vi ser i vårt samhälle idag.

I boken “Jämlikhetsanden” (Wilkinson och Pickett, 2009) finner vi följande text i det inledande kapitlet:

“Det är en märklig paradox att då vi idag befinner oss på toppen av mänskliga materiella och tekniska landvinningar är vi tyngda av oro, drabbade av depressioner, bekymrade över hur andra ser på oss, osäkra på andras vänskap, lockade att konsumera och obenägna till ett liv i gemenskap med andra. I brist på den förtroliga sociala kontakt och känslomässiga tillfredsställelse som vi alla behöver tar vi vår tillflykt till tröstätande, maniskt shoppande och slöseri, eller så blir vi offer för en omättlig konsumtion av alkohol, psykofarmaka och narkotika.

Hur kan det komma sig att vi har skapat så mycket psykiskt och emotionellt lidande trots att vi uppnått en nivå av välstånd och bekvämlighet som saknar motstycke i den mänskliga historien? Det vi saknar är ofta inte mycket mer än tid att njuta av våra möjligheter. Vi talar som om livet vore en ständig strid för psykologisk överlevnad och en kamp mot stress och emotionell utmattning, medan sanningen är att det överflöd som är vårt är så omfattande att det hotar vår planet.”

Författarna har lagt ner mer än 50 forskarkår tillsammans för att försöka besvara denna högst existentiella fråga. Mycket av resultaten kan återfinnas i den ovan nämnda boken och i ytterligare en bok “Den inre ojämlikheten”.

I det följande skall jag lite kortfattat redogöra för resultatet inom de båda närliggande områdena psykisk ohälsa och drogmissbruk.

I diagrammet nedan kan man utläsa ett tydligt samband mellan inkomstskillnader (ojämlikhet) och omfattningen av psykisk ohälsa. Dessa data är från de länder där WHOs Och World Health Survey Consortiums mall tillämpats så likartat som möjligt för att mäta graden av psykisk ohälsa i respektive land och då även indelat på olika kategorier. Sverige är dessvärre inte med i just denna undersökning men finns mestadels med i övriga undersökningar i materialet.

Man kan se ett mycket tydligt samband för en majoritet av dessa länder som lägger sig snyggt efter regressionslinjen. Det innebär att större ojämlikhet i inkomst i ett land tydligt samvarierar med omfattningen av psykisk sjukdom. Den största gruppen av de förekommande psykiska problems är ångestproblemen.

Man kan då ställa sig frågan varför det är så?

Författarna svarar följande:

“Psykologen och journalisten Oliver James gör en jämförelse med infektionssjukdomar och beskriver något som kallas “Affluenza virus” detta är enligt James ett “komplex av värderingar som ökar vår känslighet för emotionella störningar” och det är, anser han, vanligare i överflödssamhällen. Det medför att man fäster stor vikt vid att skaffa sig pengar och ägodelar, att få fördelaktigt utseende i andras ögon och att bli berömd. Värderingar av detta slag utsätter oss för större risk att drabbas av depression, ångest, missbruk och personlighetsstörningar.”

Vi hittar här samtidigt länken till det ökande drogmissbruket. I diagrammet ovan som även det är uppställt på samma sätt med inkomstskillnaden på X-axeln och omfattningen av drogmissbruk på Y-axeln. Här finns även Sverige med.

Det ser ju rätt bra ut för oss, men då skall vi minnas att boken gavs ut 2009 då den senaste utvecklingen mot större ojämlikhet, ökad psykisk ohälsa och ökat drogmissbruk ännu bara börjat från ett jämförelsevis acceptabelt utgångsläge. Vi vet ju att dessa problem båda har accelererat och faktiskt i takt med att ojämlikheten ökat till följd av den politik som drivits i landet.

Politikens betydelse för utvecklingen?

Sverige har haft högermajoritet i Sveriges riksdag under större delen av de senaste tre årtiondena. Det innebär att reformtakten varit satt på sparlåga samtidigt som skattesänkningar varit prioriterade med ökande ojämlikhet som följd. Nyliberal politik och betydligt mer egoistiskt drivna “ideal” har säkert också bidragit till denna utveckling mot större psykisk ohälsa och därmed sammanhängande ökat droganvändande, om man får tro de förklaringar som framkommer i författarnas material.

Deras böcker kan för övrigt varmt rekommenderas för ökad förståelse av ojämlikhetens betydelse.

Det finns även en organisation som numera arbetar vidare med dessa frågor i England, “Equality trust”, www.equalitytrust.org.uk

Man kan ju faktiskt konstatera att de två länder som genom Thatcher respektive Reagan först och hårdast drivit nyliberalism och nattväktarstaten med minimala skatter och privatiseringar också är de länder som “toppar ligan”. Faktiskt inget ledarskap att vara särskilt stolt över…

Uppdaterades: