Lurad och bedragen
De allra flesta som röstat på en M/SD-regering har blivit både lurade och bedragna!
Vi har under tre decennier sett en tillbakagång inom nästan alla områden i Sverige. Orsakerna är främst åtstramningspolitik, det vill säga en mycket stram finanspolitik, och det nyliberala tänkande som genomsyrat nästan alla partier under denna period. Det har lett till privatiseringar inom nästan alla områden och samtidigt sämre finansiering av det mesta som tidigare faktiskt fungerade riktigt bra. Till det kommer vinstuttag från både inhemska och utländska investerare. Skattepengar som vi så väl behöver.
Då är det förståeligt att många är besvikna. Man vill prova någonting nytt.
Men tyvärr, det är inte så enkelt.
Vi har milt uttryckt kommit ur askan i elden. Om det är några som står för och tydligt visar att man tror att lösningen är mer av samma, och jag menar verkligen mycket mer, och därför skall kunna bli vår frälsning så är det de politiker vi satt att sköta vårt redan sargade land.
Att arbetslösheten bland både äldre och i synnerhet yngre blivit än värre och att vård och skola går på knäna ännu mer än förut har knappast någon missat.
Det finns ett område där vår nuvarande regering lyckats särskilt väl. Att på alla sätt gynna dem som har mycket höga löner, minst 50,000:-/månad och dem som redan är förmögna, samtidigt som resten av befolkningen, det vill säga flertalet arbetare och tjänstemän – alltså omkring 90% av alla löntagare och även flertalet pensionärer - fått en symbolisk skärv i skattesänkning. Långt ifrån det hål som inflation, högre räntor, kraftigt höjda hyror och matpriser gjort i hushållsbudgeten.
Till yttermera visso har man dessutom dragit ner på folkhögskolor, vuxenutbildning och ersättning till arbetslösa. Åtgärder som ytterligare gör framtiden mörkare för alla både äldre och yngre som idag går utan arbete. Privatisering och nedläggning av arbetsförmedling på många platser i landet har inte heller gjort förutsättningarna bättre.
För unga som skulle vilja flytta hemifrån finns inga bostäder till överkomliga priser om de ens finns. Man har dragit ner på byggandet och vi kan knappast vänta oss någon nämnvärd ökning av antal hyreslägenheter med överkomliga hyror de närmaste åren. Det är annars det naturliga första steget för alla dem som inte kan stödja sig på förmögna föräldrar och köpa en första bostad.
Inom energiområdet är det bästa man kunnat åstadkomma baserat på sin okunnighet och som fastsurrade vid kärnkraftsmasten att lägga fram förslag om att sätta Sverige i skuld för tiotals år framåt med ett garanterat HÖGT elpris. Även detta en följd av lögnaktiga och orimliga vallöften som inte haft något med Sveriges framtida välgång att göra.
Beträffande SDs käpphäst, invandring och integration, och som utnyttjas av hela regeringen för att ha någon att skylla på, så behöver vi faktiskt invandrarna. Vi behöver fler människor i arbetsför ålder i ett land med åldrande befolkning. Vi behöver sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, taxi- och busschaufförer, restaurangpersonal och mycket mer för att få hjulen att rulla. Precis som vi kan skola våra barn och ungdomar (vi kunde åtminstone före kommunalisering och friskolor) kan vi skola våra invandrare och vi kan snabba på integrationen och göra dem arbetsföra om vi vill. Det går till och med fortare att lära en vuxen invandrare svenska och ett yrke som vi behöver än den tid det tar för barn att växa upp. Eftersom de är delvis vuxna människor kan det vara något dyrare men som sagt det behöver inte ta 15 eller 18 år som det tar att lotsa ett barn hela vägen till arbetsmarkanaden.
Och för att klargöra en missuppfattning. Invandrarna tar inte våra jobb. Det är politikerna som redan klarat av den uppgiften galant med åtstramningspolitiken. I kombination med att man låtit skolsystemet gå på svältkur så att 15-20% av det värdefullaste vi har, våra ungdomar, inte får det stöd de behöver och går ut skolan utan godkända betyg och därmed också blir svåra att anställa. För säkerhets skull har man därtill dragit ner på vuxenutbildningen.
Som en ursäkt till alla som nu känner sig både lurade och bedragna skall sägas att svenska politiker inom de partier som skulle kunna väntas vara lite mer progressiva och beredda på att satsa på Sverige och Sveriges folk har tvehågsenhet och kompromisser lett till i det närmaste handlingsförlamning under de senaste tre decennierna.
Det är dags för en uppryckning!
Låt oss se om de partier som kan förväntas värna om både Sverige och 90% av befolkningen, Sveriges löntagare inklusive alla arbetslösa som säkert skulle må mycket bättre i ett land där arbetskraften tas till vara och där man betalar alla som arbetar anständig lön. Och till dem som ännu inte har arbete en ersättning som man kan leva på.
I ett jämlikare samhälle där alla har arbete och är med och bidrar efter förmåga, både ekonomiskt och med sitt arbete kan alla bli både lyckligare och friskare.
Solidaritet, jämlikhet och alla människors lika värde!