Återerövra demokratin

Har vi inte demokrati i Sverige? Jo, det har vi, ännu så länge. Vi har haft demokrati och lika rösträtt för vuxna, idag över 18 år, sedan över 100 år. Men det innebär inte att vi kan ta demokratin för självklar. Vi ser vad som händer i andra länder runt omkring oss, länder som vi länge betraktat som demokratier. Hur extremhöger och fascistiska krafter tar över. Hur de steg för steg angriper demokratins fundament. Tanke- och åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet, pressfrihet. Allt i syfte att själva ta över och befästa makten, om möjligt för evig tid. Vi såg det hända i Tyskland på 1930-talet med förfärande resultat. Vi har sett det hända i länder som Ungern och under en tid i Polen, där folket lyckades återta makten i det senaste valet för något år sedan. Vi ser vad som händer i USA idag med en maktgalen despot som går “elitens” ärenden och utmanar konstitutionen varje dag. En konstitution som anses vara en av de starkare i världen, men inte ens den står helt stadigt idag. Vi får innerligt hoppas att den håller…

Inte heller stora länder som Tyskland och Frankrike verkar helt oberörda av den pågående trenden bland Europas länder där missnöjet med den förda politiken under de senaste decennierna tar sig uttryck i framgångar för mindre demokratiska rörelser. Åtstramningspolitiken och nyliberalismen som drabbat stora delar av Europas politiska partier har drivit på utvecklingen mot fler och rikare rika och mycket fler fattiga och fattigare. Ojämlikheten växer och därmed missnöjet när fler blir arbetslösa och den relativt sämre lönen inte räcker till att försörja familjen.

Samtidigt som detta sker har de förmögna inklusive arbetsgivarorganisationer god råd att spendera pengar för att upprätthålla ett för dem fördelaktigt ekonomiskt system genom att sprida budskap som försvarar det rådande systemet med hjälp av olika kanaler som tankesmedjor, nättjänster och sociala media till och med snedvrida debatten med så kallade “trollkonton”.

Om vi vill ha kvar vår demokrati kan vi inte ta den för given, den behöver återerövras varje dag! Vi behöver förstå och vi behöver kunskap för att lägga vår röst där samhället utvecklas för det stora flertalet och inte för några få. Att rösta i en demokrati är ett viktigt ansvar som åvilar oss alla.

Vi ser vad som händer i Sverige med en svag regering och statsminister som leds av ett ytterkantsparti. Pressfrihet och politiska motståndare angrips och försvagas. En växande kriminalitet i spåren av en snabbt ökande ojämlikhet angrips med ökande repression, hemlig avlyssning, hot om utvisning och hårdare straff. Visst, den som begår brott skall straffas och straffen för grova brott skall vara kännbara. Men ingenting görs åt den växande ojämlikheten. Man kalkylerar med både fördubbling och tredubbling av antalet fängelseplatser. Är det där vi vill att våra ungdomar skall hamna?

Utvecklingen i Sverige är inte unik, vi ser det komma i många länder med ytterkantspartier som lockar till sig röster genom att ställa människor mot varandra, allra helst vita européer mot mörkhyade invandrare och flyktingar. Högerpartier påhejade av oligarker och andra förmögna tar dem till sig i en ohelig allians för att sänka skatterna och montera ner välfärden. Ökande arbetslöshet är ytterligare en fördel för de besuttna eftersom det möjliggör lägre löner och högre marginaler så att rikedomar och klyftor växer ytterligare. Lönearbetets andel av BNP har sjunkit under en lång följd av år, medan antalet miljardärer och mångmiljonärer har ökat och de har tagit en allt större andel av kakan och tillväxten.

Att invandrarna inte är problemet framgår med all önskvärd tydlighet av Tony Johanssons rapport “Vinsten med invandring – Om det pris vi alla betalar för Tidöpolitikens stängda gränser”. SDs narrativ är inget annat än en dimridå avsedd att dölja de verkliga problemen. En bekväm fasad för högerpolitiken att gömma sig bakom för att slippa anstränga sig för att lösa de verkliga problemen i vårt samhälle. Att angripa dessa problem skulle givetvis medföra kostnader och då blir det svårare att sänka skatterna för redan välbeställda.

Vilka är då de verkliga problemen? Utan att särskilt ange någon absolut prioritetsordning vill jag peka på den höga arbetslösheten, nära 10%, den växande ojämlikheten, försvagning och nedmontering av den allmänna välfärden, skola, vård och omsorg, inte minst genom privatisering som skapar både läckage av skattemedel och växande orättvisor och uteblivet underhåll av vår gemensamma infrastruktur, även detta en följd av privatisering och medföljande vinstmaximering.

Alla dessa problem är en följd av politiska beslut. Och de kan därför också ändras till det bättre med andra politiska beslut.

Det är dessa problem vi alla ser, mer eller mindre dagligen. Det är dessa problem som i många fall partier som SD i Sverige och andra länder tillskriver våra invandrare, invandrare som snarare kan ses som lösningen på många av dessa problem. Förutsatt att vi fattar andra och bättre politiska beslut.

Med en skola som inte är segregerad, utan lika för alla och där alla får det stöd de behöver är det inte nödvändigt att 15–20% går ut skolan utan godkända betyg i kärnämnen. Inte går ut skolan och inte anses vara anställningsbara. Inte lämnas av samhället för att i värsta fall sugas in i brottslig verksamhet i brist på andra alternativ.

Med en rätt bemannad sjukvård i enlighet med svensk sjukvårdslag, lika för alla och efter var och ens behov kan alla känna trygghet att de får den vård de behöver när de behöver. Vi behöver inte ha långa köer som bara kan bli längre om vi utvisar de läkare, sköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden som så väl behövs och som vi har råd att finansiera om vi verkligen vill.

Med en väl utbyggd äldreomsorg, på särskilt boende eller för dem som vill och kan i det egna hemmet, utan vinstkrav och stora inhemska eller internationella koncerner som jagar vinst på varje “kund” kan vi ge våra äldre en värdig vård på ålderns höst.

Genom att anslå medel till att arbeta i kapp eftersatt underhåll av järnvägar, vatten och avlopp, vägar och broar så kan vi få väldigt många fler i arbete och drastiskt minska arbetslösheten. Genom att bygga hyreslägenheter, för att kanske framför allt våra ungdomar skall kunna få möjlighet till sin första bostad i rimlig tid och inte måste bo hemma upp i trettioårsåldern, kan vi säkert höja både arbetsmotivation och nativitet i landet. Framtidstro är viktigt för allas välbefinnande.

I motsats till detta är det ojämlika samhället som högerpartier eftersträvar och som gör de rika och oligarkerna rikare destruktivt för hela samhället, både för rik och fattig. Det är vad som nu sker i skuggan av det falska narrativet om invandring.

Läs mer om olägenheterna med ojämlika samhällen i “Jämlikhetsanden” av Richard Wilkinson och Kate Pickett, som tillsammans lagt ner mer än 50 forskningsår på detta speciella område.

Men om vi skall göra allt så mycket bättre så som beskrivs ovan, har vi råd med det?

Ann Pettifor uttrycker det mycket väl i boken “Produktionen av pengar”. Hon säger där “Ja, vi har råd med allt vi kan göra”. Det skall tolkas så att om det finns reella resurser, nödvändig teknik och arbetskraft, så är finansiering egentligen inte ett problem. Det handlar om vilken roll politiken sätter sig i och i hur vi använder de rikedomar som finns. Det handlar då också om kontrollen över finanser och skatter. Allt detta är i slutändan också politiska beslut.